Jag tycker om ord. Inte vilka bokstäver de behöver besitta eller i vilken följd de i en mening bör hamna (Läs stavning och gramatik) utan mer vilka assosiationer de väcker. Att samma händelse kan beskrivas med olika ord och därigenom väcka olika assosioationer hos läsaren. Ssedan är jag också svag för stilfigurer som rim, oxymoroner, liknelse och anaforer för att nämna några).

Därför försöker jag alltid leta efter synonymer. För att se om det finns andra ord som beskriver bättre de jag vill beskriva än de som just för tillfället finns i min minnesbank. Därigenom lär jag mig också nya ord. Ansvällning, sinkabarium och dekokt är några jag lärt mig på detta vis. Dagens nylärda ord är vagant. En kringvandrare, som en nasare eller luffare.

Vilka assosiationer väcker då dessa ord hos mig? Vagant låter elegant men luffare tuffare. Vagant låter levnadsfri medan nasare låter mer som någon som är rikligt snål. Vagant låter därtill mer berest än en instagram influencer över en green screen.